5 böcker
Slösurfade runt och råkade komma på en lista som jag tänkte kunde passa här, den sk bokfemman. Och veckans bokfemma, deckare, skulle jag va en piece of cake, tänkte jag, som ändå läst en del deckare, men det var ändå lite knep och knåp att komma fram till 5 st. Men here goes i alla fall:
1. Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson.
Larssons tre böcker i Millenniumserien är ju himla omskrivna på hit och dit. Och ja, jag hör nog till fantasterna också. Boken var mycket spännande och en story som precis passar mig, med lite mysko hemligheter i det förflutna som sakta nystas upp och avslöjas i slutet. Sen att det ska va så bestialiska och hemska mord som möjligt kan ju nog va lite over the top, men det som det hör till dagens kriminalromaner nuförtiden. Jag har ännu inte kommit mig till att läsa fortsättningen Flickan som lekte med elden, men betvivlar nog inte att jag kommer att gilla den.
2. Fruset offer av Giles Blunt.
Mord och seriemördare (surprise!) i Kanada. Det är kallt i Algonquin Bay och poliserna korrupta. Men en polis John Cardinal ger sig inte. Spännande och framför allt kul med lite annorlunda miljöer än seriemord in the USA.
3. The first casualty av Ben Elton.
Definitivt annorlunda med en mordutredning i den belgiska leran under första världskriget. En engelsk polis ska ta reda på ett mord, vilket inte är så lätt när människor ändå redan dör runtom kring och ingen tycker det är speciellt viktigt att hitta rätt mördare. Framför allt också intressant och tankeväckande då den berättar om krigets elände och som han säger så är sanningen krigets första offer.
4. Danslärarens återkomst av Henning Mankell.
Henning Mankells böcker om Wallander är ju spännande, men efter tag inget som man direkt lade på minnet. Men den här boken lyckades han igen fånga mitt intresse. Förlagd till norra Sverige och med andra poliser som jagar mördare. En spännande intrig och hemligheter i det förflutna, så ni anar att det lätt gills av mig.
5. Tyst, du är död av Katarina Mazetti
En lite finurlig deckare. Mazetti har ett mycket lättläst sätt att skriva och med en hel humor, som gör den lite annorlunda. En lagom bok för stranden på semestern.
1. Män som hatar kvinnor av Stieg Larsson.
Larssons tre böcker i Millenniumserien är ju himla omskrivna på hit och dit. Och ja, jag hör nog till fantasterna också. Boken var mycket spännande och en story som precis passar mig, med lite mysko hemligheter i det förflutna som sakta nystas upp och avslöjas i slutet. Sen att det ska va så bestialiska och hemska mord som möjligt kan ju nog va lite over the top, men det som det hör till dagens kriminalromaner nuförtiden. Jag har ännu inte kommit mig till att läsa fortsättningen Flickan som lekte med elden, men betvivlar nog inte att jag kommer att gilla den.
2. Fruset offer av Giles Blunt.
Mord och seriemördare (surprise!) i Kanada. Det är kallt i Algonquin Bay och poliserna korrupta. Men en polis John Cardinal ger sig inte. Spännande och framför allt kul med lite annorlunda miljöer än seriemord in the USA.
3. The first casualty av Ben Elton.
Definitivt annorlunda med en mordutredning i den belgiska leran under första världskriget. En engelsk polis ska ta reda på ett mord, vilket inte är så lätt när människor ändå redan dör runtom kring och ingen tycker det är speciellt viktigt att hitta rätt mördare. Framför allt också intressant och tankeväckande då den berättar om krigets elände och som han säger så är sanningen krigets första offer.
4. Danslärarens återkomst av Henning Mankell.
Henning Mankells böcker om Wallander är ju spännande, men efter tag inget som man direkt lade på minnet. Men den här boken lyckades han igen fånga mitt intresse. Förlagd till norra Sverige och med andra poliser som jagar mördare. En spännande intrig och hemligheter i det förflutna, så ni anar att det lätt gills av mig.
5. Tyst, du är död av Katarina Mazetti
En lite finurlig deckare. Mazetti har ett mycket lättläst sätt att skriva och med en hel humor, som gör den lite annorlunda. En lagom bok för stranden på semestern.
posted by Enola at 20:32
2 Comments:
Vad lustigt! Jag satt just och tänkte på att skriva om Larsson-böckerna. Jag läste ut "Flickan som lekte med elden" för en halvtimme sen. Precis som de säger var den bättre än ettan! Och man får veta mycket mer om Lisbeth Salander och hennes bakgrund. Dessutom slutar den på ett sätt så att man GENAST måste läsa trean...
Annars är jag lite emot det där med böcker som "alla" läser. Det har bland annat lett till att jag inte läst en enda Marian Keys (blev det rättstavat) och att det tog länge innan jag läste (lyssnade på) "DaVincikoden"
läste också precis ut "Flickan..." och du har helt rätt, man vill helst dyka rätt ner i trean! jag vet inte riktigt vad det som jag gillar med Larssons böcker, men nåt är det tydligen.
Keyes första böcker har jag läst, sen tappade jag lusten, de är ju nog alla rätt lika. jag skulle säga Vattenmelonen och Rachels semester var de två första jag läste och också de bästa av henne i mitt tycke.
Post a Comment
<< Home