Fantasy 101

Jag har nämnt Christopher Paolini och hans fantasyserie Eragon ett par gånger, och nu har jag äntligen läst de två första böckerna och kan kommentera dem.

Den första delen, Eragon är en fantasyberättelse av det mest klassiska slaget. Landet Alagaesia styrs av den onde härskaren Galbatorix, som efter ett uppror dödat alla drakar och drakryttare och nu är den enda som fortfarande behärskar den gamla magin. Fattiga och enkla bondpojken Eragon (föräldralös, uppforstad av morbror) hittar ett drakägg, draken kläcks och Eragon blir drakryttare. Galbatorix anhang dödar hans morbror, Eragon flyr tillsammans med den vise men buttre Brom. Brom lär Ergaon använda magi och Eragon blir det största hoppet i kampen mot det onda kejsardömet. Det var visst en strid i slutet också, och lite dvärgar och alver.

Om berättelsen låter bekant är det för att huvuddragen är knyckta från Star Wars. Eragon imponerade inte så mycket på mig, berättelsen var inte ny på något sätt och personerna var klicheer. Men man måste komma ihåg att Paolini var 15 år då han började skriva boken. För att komma från en så ung författare var det en helt OK story. Jag fortsatte ju med del två, så helt hopplös tyckte jag inte att Eragon var.