Tågresa
Jag ska ge mig ut på resa, med tåg genom Amerika. Och så ska jag nog bli rökare, och sitta i trånga grådaskiga rökkupeér och känna mig tillhörig en syndig grupp. Synd bara att jag är så dålig på vices.
Jenny Diskis Främling på tåg fascinerar mig och överhuvudtaget tåg fascinerar mig. Kanske för att jag kommer från en ö utan tåg så känns det oerhört exotiskt eller kanske det är romantiken med dem som fascinerar? Jag när en fantasidröm att nån gång åka tåg genom Australien. Jag har sett det på tv nån gång i min barndom, vet varken hur gammal jag var eller vad för program det var, men drömmen/idén lever.
Boken handlar mycket egentligen om författaren själv, funderingar och tankar, hon gillar inte egentligen att resa, vill helst vara själv och så gör hon en resa nästan bara för resans skull. Jag gillar henne och hennes funderingar. Och att resa utan egentligt mål är en väldigt tilltalande tanke hos mig.
posted by Enola at 17:18
1 Comments:
Ja, det där rökandet har ju onekligen varit lite svårstartat, jag vet inte i hur många år det har varit på tal redan ;-)
Det där är en bok jag gärna skulle läsa, förresten. Fast jag har sjäv inga som helst illusioner om tåg, jag har ändå rest så pass mycket tåg i mina dagar att jag har svårt att föreställa mig något mer osexigt färdmedel. Det sku vara orientexpressen då i så fall. Plus att det alltid är något visst med Paddington station, för där tror jag alltid att jag ska träffa på små björnar med syltsmörgås under hatten.
Post a Comment
<< Home