Dags för mig då...

Jag är en hybrid på 26 år. Finlandssvensk, inte finsk men heller inte svensk, bosatt i Sverige där man talar mitt språk men där jag inte har rätt att rösta i riksdagsvalet.
Föddes en solig midsommarnatt i Vasa, sen kröp jag runt ett tag i Smedsby tills jag flyttade till Åbo hösten -99. Där har jag pluggat sociologi, svenska, statskunskap och informations- och kommunikationskunskap. Tills jag tröttnade på finnar och gråa trista betonghus och emigrerade till Nyköping/Oxelösund för ett halvår sedan, där jag halkade in på ett bananskal och numera jobbar på den lokala turistbyrån. Jag är ju ändå en kosmopolit som älskar att resa.

Böcker har jag läst sedan jag kunde läsa. Vilken tur att min mor förstod att böcker gör barn gott.
Älskade fantasifulla berättelser med lite vemod och drag av övernaturlighet som Mio min Mio, Bröderna Lejonhjärta, Narnia och annat smådramatiskt. Fast jag slukade även klassiker som Kitty och Tvillingarna på Sweet Valley High (nån som vet om dom ger ut nya av dom ännu?).
Ett tag i tonåren läste jag mig igenom alla böcker av David Eddings och Sagan om Isfolket. Mera fantasy och mystik.

Numera älskar jag böcker som ger mig lite livsglädje och goda råd, såsom Paulo Coelhos böcker, han är en mästare på språk och vis som en uggla. Fast min absoluta favoritförfattare är Alice Hoffman, har läst 99% av hennes böcker (exklusive barnböckerna). Sociologisk poesi skulle jag kalla hennes stil. Och de har, vilket kanske inte förvånar er, drag av vardagsmystik och en gnutta vemod. Och språket är gudomligt, flyter fram som ljummen honung.

Favoritserie: Sigges lagun och Rocky

Kortkort

En något bokrelaterad länk: Very Short Stories. Scifi-, fantasy- och skräckförfattare ombads skriva en kortkort berättelse på sex ord, och en del av dem är helt fantastiska.

here we go again...

Jag tänkte att jag också skulle presentera mig (på allmänhetens begäran): jag heter Linda och bor just nu i Mariehamn, fast jag skulle helst bo någon annanstans. Jag kommer ursprungligen från Österbotten men jag har bott både i Lund och Åbo där jag har studerat engelska, historia och svenska.

Om man nu ska börja från början så var min favoritbilderbok Gyo Fujikawas Stora bilderboken, och då speciellt uppslaget där barnen hoppar i en lerpöl. Jag gillade också Pricken: en väldigt rörande berättelse och en prickig kanin som bor i en familj med bara vita kaniner. När jag blev äldre gillade jag Vitnos och sedan läste jag en massa Wahlströms. Jag brukar ännu läsa Wahlströms lite i smyg när jag är hemma i mitt gamla rum, gärna Jolly eller Chrystal Falls.

Jag har svårt att hitta en gemensam nämnare för de böcker som jag läser nu. jag vet inte riktigt hur jag ska klassificera dem. De ska ha ett tufft omslag och gärna handla om, typ, unga mänskor? Jag vet inte. Min favoritbok är i alla fall J.D. Salingers Catcher in the Rye. Den senaste bok jag läste var Gods in Alabama av Joshilyn Jackson- en mycket bra bok!

Jag har en viss dragning till djupa klassiker, men mest för att jag gillar bilden av att sitta på tåg och läsa Tolstoy. Jag kollar alltid vad andra läser när de sitter på stan, på tåg eller båt. Det är en väldigt intresseant sysselsättning och kanske det är därför som jag själv börjat fundera på vad jag läser in public (vilket i praktiken betyder att jag inte läser mina gamla Wahlströms när andra ser på). Den här hobbyn utövas bäst på tunnelbanan i London. Där har jag fått många bra boktips!

Sedan kan jag tillägga att jag, i motsats till resten av världen, inte tycker om att läsa deckare (förutom Sujata Massey då). Jag tycker att de oftast är lite tråkiga.

Övrig information:
Favoritserie: Mutts och Nemi
Favorittidning: Sonic
Favoritpoet: E.E. Cummings

That’s it.

c'est tout à fait adorable!

Jag köpte den här idag, jag är så ytlig. Jo, det är säkert mindless chiclit och baksidespärmen är full av ödesdigra adjektiv som "glittering", "stylish" och "gorgeous". Men den har sammetsmatt yta och är vaniljvit med detaljer i två olika nyanser av rosa. Och en förtjusande guldbård och Eiffeltorn! En bok att ha nonchalant slängd i sin buodoir och lite förstrött kika i medan man gör sig klar för att gå på party hos Zelda Fitzgerald så att man har en bild av vad som väntar en sedan när man gör sin Grand Tour of Europe. I sann, storögd Carrie Bradshaw-anda, fast då i 1920-talstappning.

Nyhetshylla

Jag har en sk nyhetshylla dit jag brukar lägga nya böcker som jag köpt och ännu inte hunnit läsa. Fast just nu innehåller det egentligen inte så mycket nya böcker, mer än blandat sortiment av böcker halvolästa som därav på nåt sätt inte är värdiga en plats i bokhyllorna. Det började med att jag fick det där bokstöden som jag är himla förtjust i, men jag hade ingen bra plats att ställa dem så de fick bli på en byrå och för att nu få nån användning av dem så jag började lägga dit de nya böckerna som kom innanför dörren.

Just nu innehåller hyllan:

Bill Bryson: A Short History of Nearly Everything

Som ni ser har jag påbörjat den, men kom inte så långt. Gillade Bryson böcker Notes from a small island och Neither here nor there som är småroliga reseskildringar om Storbritannien och resor i Europa och på nåt sätt trodde jag den här skulle va lite i samma anda, men en resa genom vetenskapen, atomer och annat som ändå inte kan se är inte speciellt roligt i alla fall, vet inte varför trodde jag skulle gilla det här!

Anne Donovan: Buddhada

Inköpt på senaste Londonresan och läste bara baksidan i butiken. När jag tittade i boken så är allt skrivet i Glaswegian talspråk.. "Ma da's a nutter. Radio rental. He'd dae anythin for a laugh so he wid; went doon the shops wi a perra knickers on his heid, tellt the wifie next door we'd won the lottery and flitting tae Barbados, but that wis daft stuff compared tae whit he's went and done noo." En dag ska jag ta itu med den har jag nog tänkt....

Viktor Rydberg: Singoalla

En kollega hade bokutdelning. Den kom nu med mest med på skoj eftersom jag nu råkade känna nån med namnet.

John Steinbeck: Of Mice and Men

Tyckte om filmen så fick vid nåt tillfälle för mig att jag ville läsa boken. Det stannade vid tanken än så länge...

Martina Cole: The Take

Fick den i födelsedagspresent. Handlar om en gangsterfamilj i England.

Christoph Hein: Willenbrock

Försöker läsa lite tyska böcker för språkets skull, men lyckas alltid hitta konstiga saker... Av de flesta halvlästa böcker hemma är en skrämmande stor del tyska böcker, måste ha världens sämsta omdöme när det gäller att hitta bra böcker på tyska! Borde hålla mig till Petra Hammesfahr, hennes böcker har jag alltid gillat!

Jean-Phillipe Toussaint: TV

Köpt på rea. En konsthistoriker ska skriva en avhandling och slutar se på tv, men inspirationen vill inte infinna sig. Påbörjad, men tappade inspirationen mitt i...

Jan Kjerstad: Tecken till kärlek

Ännu en bok från min kollegas bokutdelning. En slags livshistoria. Har en liten förkärlek till livshistorier och familjekrönikoraktiga saker, så det är väl orsaken till att den fick komma med mig hem.

Om ni reser till Rom

Jag ska åka till Rom på en arbetsresa (hela arbetsplatsen åker - en av fördelarna med att jobba med konstvetenskap) om ett par veckor och vi har ett par hyllor litteratur som det förväntas att vi åtminstone bläddrar i innan vi åker. Bland Michelangelo och Bernini och Rafael hittade jag pärlan Om ni reser till Rom av Sigge Hommerberg. Boken är utgiven 1965 men den första upplagan kom ut redan 1949.

Informationsvärdet är kanske inte alltid det största, mycket har hänt på 40 år. Men boken är skriven på ett alldeles förtjusande sätt och jag har skrattat gott många gånger. Redan de första meningarna är fnissframkallande: Mitt ärade herrskap! Jag skulle egentligen stått och tagit emot er med en liten blomma nere på stationen i Rom, men så fick jag för mig att resa upp och möta er här vid gränsen med ett par små råd i stället. Det är nämligen inte så dumt om vi får prata om ett och annat, innan ni kommer fram till Rom. Hur var det nu det stod i Havamal? Ej bättre börda man på vägen bär än visdom mycken. Sen fortsätter det i samma stil medan Hommerberg ger råd om hur man lurar italienska passpoliser, vad man packar med sig (inga långklänningar och fracker, vi har ju tänkt ha det skönt och harmoniskt, inte närvara på celebra tillställningar), hur man tilltalar hisspojken och städerskan på hotellet, var man köper handskar och negligeer till Frun, hur man beställer sin "makaronitårta" (lasagne) eller "den pannkaksliknande pizzan".

Buss ska man våga åka trots trängseln och trots att man kanske inte förstår vad konduktören säger. Man betalar bara med så stora mynt att det säkert räcker till. Och så ska man våga äta annat än wienerschnizel och stekt kyckling, vilket ofta är det enda hemvändande svenska romresenärer bekantat sig med...

Avsnitten som behandlar sevärdheter är inte lika föråldrade, Colosseum har ju inte ändrats så mycket sedan 1965. Men också där är tonen den samma: Hommerberg är en trevlig guidefarbror som går i spetsen för gruppen och viftar med sitt paraply för att alla ska se var han är. En Lonely Planet eller Fodor från i fjol skulle säkert ge mer korrekt information, men de skulle inte på långt när vara lika roliga!

del 2: twentysomething angst med asiatisk inriktning

Dvs. unga kvinnliga författare som skrivit bejublade debutromaner i form av genomskinligt semibiografiska fast naturligtvis helt fiktiva böcker som utspelar sig i asiatisk miljö, i subgenrén "snyggt formulerad prettolitteratur om sex, droger och nattliv för svårmodiga och missförstådda pandaflickor som tar sig själv och sitt främlingsskap på alltför stort allvar" skriver sedan mycket tråkig och intetsägande uppföljare om att vela litet till innan man slutligen på ett mycket förutsägbart sätt finner sig själv, gärna i samband med en resa.

ännu en introduktion

Något beklämd gör det mig att alla verkar ha så tydliga minnen av coola böcker från barndomen. Efter att ha funderat ett tag kom jag bara på att Plupp var en hit i bantis, men jag kan inte påminna mig om ifall jag själv tyckte han var bra eller om det bara var den allmänna meningen som röstade fram det blåhåriga trollet ur boklådan när det skulle högläsas.

I tonåren slukade jag, liksom alla andra som växte upp på 70/80-talet, Wahlströms. Oberoende vad bekymrade biblioteksmänniskor uttalade sig om i tidningen avverkades åtminstone Tvillingdetektiverna, Biggles och Bröderna Hardy till sista boken. Ja, det mesta gick att läsa och det kollektiva biblioteket omfattande alla kompisars och halv-bekantas samlade böcker var enormt.

Under studietiden och när jag just hade börjat jobba läste jag nästan endast facklitteratur. Sen började jag likt varje god datanerd (admitting it is the first step...) att läsa fantasy. Det gick över på några år. I dagens läge finns det ingen klar tråd i vad jag läser annat än att det nog mestadels är från den lättare och mindre seriösa ändan av bokhyllan. Småroliga reseskildringar har t.ex. varit klart överrepresenterade på den senaste tiden.

dagens tema: teenage angst med asiatisk inriktning

I kategorin älsklingsböcker av unga kvinnliga författare som skrivit bejublade debutromaner i form av genomskinligt semibiografiska fast naturligtvis helt fiktiva böcker som utspelar sig i asiatisk miljö, i subgenrén "snyggt formulerad prettolitteratur om sex, droger och nattliv för svårmodiga och missförstådda pandaflickor som tar sig själv och sitt främlingsskap på alltför stort allvar".

Bokfynd

Det har, som de flesta säkert vet, varit Galna Dagar på Stockmann. Jag har letat igenom Akademens bokerbjudanden tre gånger och bara köpt en bok, Tove Janssons Hur gick det sen?, så man kan lugnt säga att den rean inte gav mig så mycket. Jag stod och höll i en italiensk kokbok igår, men insåg strax innan jag skulle gå till kassan att jag aldrig använder mina kokböcker (utom Jamies, jag avgudar Jamie) och att det därför är helt onödigt att spendera 9,90 på en ny dammsamlare. Jag väntar tills Jamie's Italy finns som pocket istället.

Men jag gjorde fynd på loppisen som studenterna ordnade på jobbet: Stephen Kings The Dark Half och Maria Langs tre första deckare, helt gratis! Nu får jag inte skaffa mer böcker på en tid, jag har så många olästa böcker som står och känner sig förbisedda.

Ljudböcker

Sitter på jobbet och lyssnar på Sucka mitt hjärta men brist dock ej av Mark Levengood. Samtidigt försöker jag skriva en kolumn. Ibland funkar det här med multi-tasking bra men för mig som lätt tappar bort mig och drömmer mig bort så måste jag nog konstatera gång efter gång att det här med ljudböcker inte är något för mig.

news från bok(handels)fronten

Jag ber så mycket om ursäkt om jag nu begår något gravt etikettsbrott när jag inte väntar på alla andras presentationer, men nu står jag bara inte ut med att se mitt förra inlägg överst längre...

Nytt på bokfronten här i Åbo är att Suomalainen nu äntligen har tagit sig samman och tydligen ska flytta in i lokalen bredvid Akademen. Stooort! Och ljust. Varför de överhuvudtaget fick för sig att flytta till Anttila in the first place - bakom sportredskapen och spritköken!? - kommer alltid att vara en gåta för mig. Det kändes aldrig så där särdeles strategiskt.

Ta gärna in lite mer engelska böcker nu bara och varför inte (ve och fasa!) svenska också när ni ändå håller på?

en till presentation

Hej

Det här är svårt, jag har aldrig behövt presentera mej ur ett litteraturperspektiv tidigare så jag är inte så van. Jag är alltså Maria och mycket av det som Siv sa i sin presentation stämmer in även på mej: kommer från Österbotten, flyttade till Åbo 1992 och är kvar här ännu. Jag har studerat folkrätt och ekonomisk geografi och engelska och lite franska och en massa annat konstigt och jobbar nu som översättare. Jag har också alltid tyckt om att läsa och kommer från ett hus där det alltid funnits en massa böcker, så jag läste också allt jag kom över som tonåring. Från konstiga Allersromaner om folk som av någon outgrundlig anledning prompt måste gifta sig med sina bröder som sen inte alls visade sig vara deras bröder för båda två hade ju blivit förväxlade vid födseln (förstås!) och sega klassiker som välmenande släktingar kom med i julklapp till bibbans konstiga socialrealistiska-70-talsungdomsböcker. Och i något skede kom även jag till samma slutsats som Siv: det är inte värt att läsa sådant man inte tycker om, så sedan jag var typ 14 och av någon slags märklig pliktkänsla envist läste slut allt jag börjat på har jag stadigt blivit mer och mer och mer otålig. Nu köper jag inget om jag inte gillar de första tre meningarna.

Jag försökte fundera vad jag läser för typ av böcker, men vet inte riktigt. Förutom då att jag har en viss dragning till turkosa böcker och historier om angstande tonårsflickor så är det ganska blandat. Jag gillar Jeffrey Eugenides, Donna Tartt's Den hemliga historien och Sujata Massey och så är jag beroende av inredningstidningar. Plus då Brideshead Revisited som det var tal om här redan tidigare och Wuthering Heights. Plus en massa, massa annat.

Typ presentation

Jag tänkte att det kanske kunde vara på sin plats med en liten presentation så här i början. Jag brukar åtminstone tycka att det är lättare att läsa bok-, film- och musikrecensioner om jag vet något om personen som skriver...

Hej, jag heter Siv. Fyller 33 om ungefär en månad. Österbottning men bosatt i Åbo sedan 1992.

Jag har alltid älskat att läsa, i tonåren slukade jag precis allt jag kom över, från mammas Allers-romaner via sagan om Isfolket och Stephen King till Strindberg. Så började jag studera litteraturvetenskap, och det ha lett till att jag numera läser bara sånt som jag verkligen tycker om. Ingen måste-läsning här, jag orkar inte lusläsa bokrecensioner för att ha koll på vad som kommit ut och vad som är inne. Jag läser nästan enbart fantasy och science fiction, fömodligen har jag ett stort behov av verklighetsflykt.

Jag har också bibliotekarieutbildning, och det har lett till att jag numera aldrig lånar böcker. Bibliotekarier kan nämligen inte återlämna böcker i tid, och det skulle bli så dyrt med alla förseningsavgifter. Följden är ju att Lundia gör pengar på mitt behov av bokhyllor...

Jag kan inte och kommer aldrig att kunna säga vilken min favoritbok är, men några av mina favoritförfattare kan jag nämna: Neil Gaiman, Guy Gavriel Kay, Margaret Atwood (hon anser själv att hon inte skriver fantasy/SF, men jag är av annan åsikt), Connie Willis, Orson Scott Card och Stephen King.

På tal om gamla klassiker

Man ska ju börja från allra första början.
När jag var pytteliten älskade jag en bok som hette Pelles ficklampa. Jag kunde inte läsa själv, men efter att jag gnatat och tjatat till mig högläsning typ 100 gånger, lärde jag mig så småningom storyn utantill.
Den börjar så här:
Pelles mamma hade gjort pannkakor till kvällsmål. "Om det blir några över kan morbror Sven få dom", sa Pelles mamma.

Det bestäms att Pelle ska leverera dom överblivna pannkakorna (som i själva verket är plättar, förstås) till sin morbror. Problem uppstår dock när Pelles ficklampa mysteriöst har försvunnit. Efter mycket letande både på vinden och i källaren hittas den till slut och Pelle beger sig ut i kvällsmörkret.
Basically handlar storyn om att saker som verkar skrämmande i mörkret inte är så skrämmande som de ser ut - bara man lyser på dem med sin ficklampa märker man att det är helt vanliga saker som fått fantasifulla former i skymningen.

Och nej, jag var nog inte speciellt rädd för mörkret som liten så kanske vi kan tacka Pelle för det?

om en bilbok och min kärlek till kaniner

Nicke frågade mig om jag tänker vara "seriös" på bokbloggen, och liksom låta antyda att jag är mer litterär än jag är och hädanefter bara börja smygläsa Janet Evanovich's Sephanie Plum-serie medan jag insiktsfullt recenserar Proust här.

"Nä", sa jag, "det tror jag knappast".

Så, confession time, nu undrar jag om det är någon som minns hur Snobben alltid brukade komma fram med en och samma bok när han ville att Charlie Brown skulle läsa högt? Den hette någonting i stil med "De sex små kaninerna och deras ponnykärra" och var tydligen hejdlöst rolig för han började alltid skratta så han vek sig bara han såg pärmen.

Jag är precis likadan. Ända sedan jag var riktigt liten har jag gillat kaniner, fast jag aldrig har haft några själv. Och i synnerhet små ljusbruna kaniner med floppyöron som rynkar nosen medan de tuggar i sig maskrosblad - fluffig perfektion! Och en av de böcker som betytt allra mest för mig handlar om två små kaniner och deras rosa bil med blomlådor och balkong. Boken heter Bilen Tuffan som gick på jordgubbssaft och som titeln antyder handlade den egentligen om en bil med mycket specifika bränslekrav: företrädelsevis alltså jordgubbssaft, men hallonsaft, glass, smörgås och varm choklad gick också bra. Rödvinbärssaft blev hon sjuk och klen av. Men jag brydde mig inte så mycket om Tuffan utan jag "läste" den om och om igen för småkaninernas skull.



Jag hämtade med mig den här boken hemifrån för kanske ett år sedan och insåg att den inte bara präglat min syn på hur kaniner ska se ut utan också min syn på bilestetik.



Så kan inte någon ta och produktutveckla fram rosa bilar med blomlådor som drivs på saft&bulle nu - tack! Konceptet har funnits i trettio år redan så jag tycker att det börjar vara på tiden...

jag också!

Jag vill också testa. Jag läser Brideshead Revisited av Evelyn Waugh just nu. Jag måste medge att den har funnits som requirement till en kurs jag gick på engelska insten, men på grund av tidsbrist kom jag aldrig längre än kapitel ett. Nu har jag ju tid i alla fall...

Extremt högt och otroligt nära

Lika bra att köra igång med en gång med en bok tänkte jag...

Jag har nämligen just läst Extremt högt och otroligt nära av Jonathan Safran Foer. Den går snabbt att läsa och jag läste den nästan på en dag. För mig var den väldigt sorglig också.

Den handlar om Oscar Schell, 10 år, mycket lillgammal och "uppfinnare, smyckesdesigner, smyckestillverkare, amötrerentomolog, frankofil, vegan, origamist, pacifist, slagverkare, amatörastronom, datakonsult, amatörarkeolog, samlare av sällsynta mynt, fjärilar som dött en naturlig död, miniatyrkaktusar, Beatlessouvenirer, halvädelstenar och andra saker" Han har förlorat sin pappa i 9/11 attackerna mot World Trade center och berättelsen berättar om hur han hanterar sin sorg efter honom. Han hittar en nyckel i ett kuvert i en vas som det står Black på och Oscar blir helt besatt av att hitta den här Black och veta vart nyckeln går, och på sätt och vis ännu ha kvar sin pappa. Däremellan så är det också en berättelse om hans farfar och farmor.

Boken är också lite udda på ett sätt, vilket jag tyckte också gjorde den lite mera spännande; det finns flera sidor med bara en textrad, understrykningar, två sidor har en massa siffror när farfadern ringer och trycker på telefonknapparna för att tala (han talade nämligen inte) och jag antar att om man orkat gå igenom dem så stod det nog nåt, men det orkar man ju inte göra, fast nyfiken blev man nog. Och på ett annat ställe så blir texten tätare och tätare att till sist är det bara svarta sidor!

Jag tyckte väldigt bra om boken och det han skriver känns genuint och äkta. Helt klart recommendable!

Jag testar också...

Och för att få lite bok-innehåll i mitt första inlägg kan jag meddela att jag just nu läser Eragon av Christopher Paolini. Traditionell fantasy med drakar och alver och sånt. Jag lär återkomma till den i senare inlägg.

Me too

Jag testar också! Men vadå? Har min egen blogg också en titelruta? Det har jag aldrig märkt....

Test!

Hej och välkomna, nu är det bara att börja skriva!